Frågan om dödshjälp är återigen aktuell. En svårt sjuk man i 60-årsåldern hade fått tid i Schweiz för att få avsluta sitt liv. Men coronakrisen stoppade resan. Då bestämde sig den pensionerade läkaren Staffan Bergström, 77, för att förse mannen med en dödlig dos sömnmedel. Mannen insjuknade i den dödliga sjukdomen ALS för några år sedan. Han blev delvis förlamad och fick svårt att andas på egen hand. I Sverige är det olagligt för en legitimerad läkare att utföra en dödshjälpshandling. I tisdags, omgiven av sin familj, svalde mannen på egen hand medicinerna i sitt hem. Efter ett par minuter avled han. Sjukvårdspersonal och polis fick dokument och en redogörelse över vad som skett. Bergström anmälde sig själv och vill få det juridiskt prövat. Läs mer.
Fler riksdagspartier har på senare tid öppnat för en parlamentarisk utredning kring olika former av dödshjälp i Sverige. Miljöpartiet blev första parti att på allvar ta tag i frågan genom beslut på partikongressen 2015 att förorda en parlamentarisk utredning om dödshjälp. Det var ett jämkningsförslag som vann en majoritet på kongressen då motionen av partistyrelsen föreslogs avslås. I flera år var Miljöpartiet ensamma om det, men i slutet av 2019 beslutade Liberalerna att de också förordar en utredning. Även här var det så att partistyrelsen var emot men en majoritet av landsmötets deltagare valde att gå på bifall. Fler partier, så som bl a Moderaterna, har också börjat utreda frågan internt.
Mot slutet av 2018 så lämnade flera miljöpartistiska riksdagsledamöter in en fristående motion till riksdagen i frågan. Läs mer. Under hösten 2019 lämnade också flera liberala riksdagsledamöter in en fristående motion till riksdagen. Läs mer.
Det handlar således om frivillig, självvald dödshjälp för människor där palliativ vård är otillräcklig. Belgien, Nederländerna och Oregon i USA är exempel där dödshjälp är tillåtet.
Frågan har varit mycket debatterad under många år. Statens medicinsk-etiska råd (Smer) aktualiserade frågan om utredning och införande av dödshjälp i Sverige 1992, 2008 och 2017. Vid varje tillfälle har det väckt samhällsdebatt. Smers rapport Dödshjälp – en kunskapssammanställning (2017:2) syftade till att bidra till en mer faktabaserad debatt och att visa på att fler länder har infört dödshjälp och där vi nu kan ta del av erfarenheter. Smers sammanställning går igenom kunskap och erfarenheter kring forskning och statistik och de vanligast förekommande faktaargumenten och värdeargumenten. Värdeargument inrymmer t.ex. frågan om människor har en rätt att besluta över sin egen död som ska respekteras eller om det alltid är fel att avsiktligt avsluta en människas liv. Faktaargumenten handlar bland annat om huruvida den palliativa vården förmår, eller inte förmår, att ta hand om de svåraste symtomen i livets slutskede.
I mars 2018 skrev teologer, forskare, läkare och politiker en debattartikel i Dagens Samhälle om att läkarassisterat döende borde utredas i Sverige.
Läkarförbundet är emot dödshjälp men det finns också en hel del läkare som är positiva. I augusti 2016 skrev nio överläkare och professorer, däribland den liberala riksdagsledamoten Barbro Westerholm, i Läkartidningen att dödshjälp bör utredas.
Men frågan om aktiv dödshjälp är verkligen en av de allra svåraste etiska frågorna som rymmer så många svåra etiska frågor. Det kan tyckas självklart att jag som individ ska kunna bestämma själv över mitt liv. Men kritikerna varnar för att människor som inte är helt beslutskapabla fattar ett beslut de kanske egentligen inte önskat. Det har också väckts frågor om det kan uppstå situationer där en svårt sjuk kan känna sig pressad av sin livssituation att avsluta sitt liv; en känsla av att ligga anhöriga och samhället till last. Det går också självklart att visa på många exempel där människor tidigare upplevt sin livssituation som outhärdlig på grund av mycket svår sjukdom och velat dö men som senare vill fortsätta leva.
Jag tror de flesta av oss kan vara eniga kring att detta nog är ett av de tydligaste exemplen på en fråga där det inte finns något självklart ja eller nej. Även jag som de senaste åren allt mer lutar åt att ställa mig positiv till aktiv dödshjälp ser att det finns många svåra frågor som inte är lätta att svara på.
Det handlar verkligen om att vi måste föra samtal i dessa frågor med största respekt. Det är en mycket svår diskussion och ett svårt ämne som väcker känslor hos var och en av oss. Men Smers sammanställning från 2017 visar på vikten av att våga diskutera och grundligt gå igenom för och emot i denna så viktiga fråga om livets slutskede.