Barn

Barndom

En trygg barndom med goda möjligheter till lek ska vara en rättighet för alla. Barn är aktiva medskapare av samhället och ska inte ses som passiva mottagare av det samhälle som vuxna skapar åt dem.
Samhället ska vara anpassat till olika familjekonstellationer. En familj bygger på kärlek, trygghet och respekt, inte på föreställningar om hur en familj ska vara. Långsiktighet är inte bara ett synsätt inom miljöpolitiken utan även avgörande när det gäller samhällsplanering och ekonomisk politik. Att satsa på barnen är en investering i framtiden.

Barnkonventionen

Under Miljöpartiets tid i regering har vi gjort barnkonventionen till svensk lag. Att barnkonventionen blir svensk lag är ett viktigt steg för att stärka barns rättigheter i Sverige genom att det ytterligare förtydligas att svenska bestämmelser ska tolkas i förhållande till barnkonventionen. Det synliggör barnets rättigheter och är ett sätt att skapa en grund för ett synsätt som utgår från barnets rättigheter i ett helhetsperspektiv i all offentlig verksamhet.

Ekonomi

Ekonomisk utsatthet är en riskfaktor för barns hälsa och för deras resultat i grundskolan. Barn i familjer i ekonomisk utsatthet har också sämre tillgång till fritidsaktiviteter. Det behövs en politik som ger ökade resurser till de sämst ställda familjerna för att ge alla barn trygghet och minska klyftorna i Sverige. Ekonomisk utsatthet ska inte gå i arv. Särskilt viktigt är det att satsa på stöd till barn i familjer där det förekommer våld, missbruk eller psykisk ohälsa. Barnets rättstrygghet måste stärkas om det finns misstankar om våld eller sexuella övergrepp.

Förskola

Miljöpartiet har i regering påbörjat arbetet för att minska barngrupperna genom att ge Skolverket i uppdrag att införa nya så kallade ”riktmärken” för barngruppers storlek på förskolor som huvudmännen bör rätta sig efter. För barn i åldrarna 1–3 år rekommenderas en storlek på sex till tolv barn, medan grupperna med äldre barn, i åldrarna 4–5 år, bör ha nio till femton barn. Regeringen har också beslutat om ett riktat statsbidrag till huvudmän för att minska barngruppernas storlek i förskolan. Förskollärarna har tagit del av insatser som matematiklyftet och läslyftet och läroplan för förskoleklassen och fritidshemmen.

Genuspedagogik

Jämställdhet handlar inte om att vända på dagens könsroller, utan om att alla ska kunna leva sitt liv utan att begränsas av vad män respektive kvinnor ”ska” göra. I dag hindras kvinnor till exempel från att nå samma positioner på arbetsmarknaden som män, samtidigt
som män hindras från att utveckla nära relationer till sina barn eller utbilda sig till ett vårdyrke. Ett medvetet, systematiskt arbete med att ifrågasätta normer ger positiva skolresultat, inte minst för pojkar (ett exempel är Frejaskolan i Gnesta där pojkars betyg höjdes efter att normkritisk pedagogik tillämpades).

Mötesplatser

Det behövs gott om platser där barn och unga kan mötas och utöva friluftsliv, idrott och kultur.

Stadsmiljö

Det är viktigt att våra städer blir mer anpassade till våra barn. Om staden är tillgänglig för barnen är den tillgänglig för alla.